Snopp.

Ikväll har jag ätit snopp. Snopp-tårta alltså. Linn hade bakat i sin snopp-form och bjöd in ett gäng med folk. Mycket gott och jag fick i mig en hel kopp kaffe, = koffeinkick! Sen bjöd Linn på öl. Det var gott. Och jag fick träffa Tova igen. Jag saknar Tova.
Annars har jag mest varit trött idag. Förstår inte hur det kan vara så, gör ju inget annat än sover och tar eftermiddagslurar. Dessutom har min box kommit. Min lägenhet är officiellt klar för boende då jag även har dator och internet igen.
I helgen ska jag planera nästa veckas träning, skitkul! Det bästa jag vet, i princip..

Tro.

Jag har en "vän" på facebook som jag träffat lite flyktigt genom bekanta. Personen i fråga är väldigt troende och brukar skriva diverse budskap på sin facebook-status. Det brukar jag inte ha något problem med, då jag mest bläddrar vidare..men jag reagerade på en text som personen i fråga skrev i förra veckan, då personen dissade alla som inte trodde på något, att de skulla falla ihop så fort de gick igenom någon motgång. Herregud. Nog lever vi väl ändå i år 2009 och den stora boken är ju minst lika gammal. Förnyelse tack! Och vad jag tror på, eller snarare inte tror på gör inte mig svag. Det gör mig stark. För om man ska tro på något så ska man väl ändå tro på sig själv? I press yes.

Städer.

Nu har jag varit bosatt i snart tre år i Falun. Jag har haft mycket, mycket kul och träffat många helt fantastiska människor! Men ändå, det händer ju inget i stan eller i Dalarna egentligen. Det finns något sorts mörker, någon slags tomhet. Svårt att sätta exakt finger på det. Men ta till exempel Tranås...en tredjedel så stort som Falun ungefär och här anordnas det Tranås Musikfestival, Grillnatta och massa andra saker på stan. Musikfestivalen ska ha hit Jerry Williams, Black Ingvars, Melody Club och andra band som drar folk. I Falun har de Rix FM och Falukalaset. Jag lyssnar inte på något av banden, men min poäng är i alla fall att det skulle kunna hända så mycket mera i Falun! Visst, de har världscupen i skidor och så men det behövs annat också. Faktiskt. Så Tranås, jag kommer aldrig flytta tillbaka - men det finns bra saker med dig också! Fred.

Den som lever får se?

Då är jag hemkommen från Emmabodafestivalen. Maten stod på bordet när jag kom hem (lyx!!), sen duschade jag och kraschade i soffan! Man uppskattar vardagssaker så mycket mera efter en festival. Dessutom känns sängen helt gudomlig efter fem nätter i ett tält som stod i en grop och på en sten - där jag sov utan liggunderlag.
Festivalen i sig var bra! Jag och Annika hade kul, vi var väldigt bakis och ibland väldigt fulla. Dessutom träffade jag Sofi som jag inte sett på tre år, med finaste dialekten! Markus och hans gäng bodde vi med. Inga direkta skandaler på den här festivalen egentligen.
TYP det roligaste var en asfull tjej som sprang runt med en pinne och "hotade" folk.
Ska du dö!?!? Elle?
Har du saffranströja!?! Elle? (Jag hade en gul tröja på mig) (just tillägget med elle!? gjorde hela grejen! haha)
Jag skrattade så jag grät men ingen annan verkade uppskatta hennes geniala humor. Jag hann dock aldrig ta hennes namn för i så fall hade jag addat henne på facebook direkt! Och startat en grupp i hennes ära.
Andra höjdpunkter var tisdagsfyllan, onsdagsbakfyllan. fittjejen, annikas friterade bananer och HOUSE of Siam.

Dessutom så insåg jag att om en vecka börjar jag jobba. Vuxenjobb. Heltid. Mitt första riktiga jobb någonsin. Det är skrämmande, ni vet varför, men samtidigt så längtar jag något oerhört. Kanske blir det här sista hösten i Falun dessutom. Den som lever får se.

On a hillside

Det är något extremt lyxigt med att kunna sitta uppe mitt i natten, lyssna på musik, känna sig hur trött som helst men samtidigt hur inspirerad som helst. Vet dock inte vad jag ska göra med inspirationen, något konstruktivt vore ju bra, eller så går jag och lägger mig?  
I natt så drömde jag om simning och pratande bebisar, samtidigt. Mina kära kompis, som vi kan kalla Kim, simmade 100 meter frisim snabbt, men med väldigt ful teknik och hennes bebis hejade på. Kanske ska bebisen bli simmare? Är det, det mitt undermedvetna försöker säga mig? Jag får framföra min vision. Jag drömde ju faktiskt en sanndröm i åttan en gång, om resultatet på ett prov. Det stämde på poängen!

RSS 2.0